Vi ser idag nationell och lokal statistik på att barn och ungas psykiska hälsa försämras. Enligt Region Västmanlands undersökning Liv & Hälsa Ung har andelen unga som svarar att de mår bra sjunkit mellan 2012 och 2023 och det allmänna måendet bland unga har aldrig varit på de här låga nivåerna tidigare. Samtidigt är det tydliga skillnader i ungdomars mående mellan olika grupper. Bland flickorna har andelen som mår bra minskat från 78 till 55 procent och bland pojkarna från 88 till 78 procent.

I dialoger uttrycker unga att de upplever att de ofta har en annan syn på vad psykisk hälsa innebär jämfört med myndigheter, som unga menar fokuserar för mycket på psykisk ohälsa. Detta blev uppenbart i en dialog gjord av Nordisk Välfärdscentrum, där många av deltagarna betonade att psykisk hälsa inte bara innebär frånvaro av dåligt mående, utan också ett komplett och meningsfullt liv. Därav efterfrågar de att istället för att bara fokusera på vad som krävs för att minska ungas psykisk ohälsa, bör vi lägga mer vikt vid att förstå och stödja individers unika behov och upplevelser, vilket leder till förbättrad psykisk hälsa.

Så, utifrån detta: Vad får unga att må bra och vilka förmågor behöver vuxna stärka för att bidra till ungas ökade välmående? Dessa frågeställningar utgör grunden för denna dialog, som genomfördes av Ungdomsdialogs ungdomskonsulter under fyra veckor sommaren 2024.

Ungdomskonsulterna tog fram två olika frågeformulär kopplat till ungdomars upplevelse av vuxenstöd i sin vardag. Det ena frågeformuläret handlade om ungdomars allmänna upplevelse av vuxenstöd och det andra handlade om det upplevda stödet i skolan. Totalt samlades 324 svar in och resultatet visade att en majoritet av ungdomar upplever stöd från föräldrar och familj, men i skolan är det större variation mellan ungdomarnas upplevelser. Många upplever stöd från lärare, men en stor andel upplever att de inte har någon alls som de känner att de kan prata med om svåra saker i skolan. Resultatet visar även på vissa könsskillnader, där till exempel tjejer upplever mindre stöd från vuxna i skolan än killar.

Ungdomskonsulterna genomförde även fem workshopträffar med andra feriepraktiserande ungdomar. Träffarna hade olika teman och frågeställningar som löd: Vad kan vuxna göra för att ungdomar ska känna sig inkluderade i beslutsfattande frågor? Hur kan sociala medier användas på ett hälsosamt sätt? Hur påverkar musicerande ungas mående? Hur kan vuxna göra för att unga vågar öppna sig och prata om sina känslor? Vilka egenskaper bör vuxna ha för att få unga att må bra, och hur kan de bäst använda det? Frågeställningarna uppkom under arbetets gång och bygger på tidigare Ungdomsdialoger. Bland annat bygger dialogen om hur musicerande påverkar ungas välmående på den omfattande kulturdialog som Ungdomsdialog genomförde under 2023.

Genom workshopträffarna och de semi-strukturerande intervjuerna så framstår relationsbyggande, medkänsla och närvaro som viktiga förmågor hos vuxna kopplat till vad som främjar ungdomars hälsa. Det finns behov av att vuxna ska vara mer tillgängliga, fråga ungdomar om hur de mår, lyssna aktivt och visa respekt. När vuxna tar ungdomars åsikter och känslor på allvar så upplever de sig som respekterade och viktiga, vilket i sin tur starkt bidrar till deras välmående. Detta efterfrågas både kopplat till det vardagliga mötet med vuxna samt kopplat till konkreta lektioner eller aktiviteter i skolan eller på fritiden. På så vis blir delaktighet en viktig fråga för unga kopplat till deras hälsa; delaktighet som i känslan av att känna sig respekterad, sedd och hörd i sin vardag vilket i sin tur kräver en främjande praktik från vuxna i deras närhet. Därav behöver vuxna utveckla förmågor kopplat till att bygga relationer med unga i rollen som en trygg vuxen.